ATG hyllar ökad kanalisering – men sökdatan visar rekordstor aptit för spel utan svensk licens

När spelmarknaden omreglerades 2019 var målet tydligt: minst 90 procent av svenskarnas spelande skulle ske hos svensklicensierade aktörer. Sex år senare visar ATG:s senaste rapport att kanaliseringen äntligen rör sig i rätt riktning – men kritiker menar att siffrorna målar en alltför ljus bild av verkligheten.

Fakta: ATG:s kanaliseringsrapport Q3 2025

• Kanaliseringsgraden: 74–85 procent (Q3 2024: 70–82 procent)
• Regeringens mål: 90 procent
• Trafikökning till olicensierade sajter sedan 2019: 10 gånger högre
• Casinon utan svensk licens med samma plattformsleverantörer som licensierade: 16 av 20
• Olicensierade sajter som erbjuder BankID-betalningar: 8 av 20
• Sajter på Spelinspektionens förbudslista (topp 20): 3 stycken
• Potentiell ikraftträdelse av skärpt spellag: 2027

Kanaliseringen stiger – men målet är långt borta

ATG:s kvartalsvisa granskning av den svenska spelmarknaden visar att kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos bolag med svensk licens – nu beräknas ligga på mellan 74 och 85 procent. Det är en tydlig förbättring jämfört med samma period föregående år, då motsvarande siffra var 70–82 procent.

Men trots den positiva trenden ligger marknaden fortfarande långt under regeringens mål på 90 procent. Särskilt nätkasino sticker ut negativt, där branschens egna mätningar pekar på en kanalisering så låg som runt 70 procent – den spelform där riskerna för problemspelande är som störst.

Sökdatan berättar en annan historia

Det finns dock skäl att ifrågasätta hur väl ATG:s siffror faktiskt speglar verkligheten. Sökordsdata från Ahrefs visar att svenskarnas intresse för olicensierade spelbolag är större än någonsin tidigare.

Sökfrasen ”casino utan svensk licens” har idag en månatlig sökvolym på 24 000 sökningar – och trenden pekar brant uppåt. Data visar en dramatisk ökning under 2024, där volymen toppade på över 95 000 månatliga sökningar, och ligger nu stabilt högre än något tidigare år. Siffran är talande: svenskar söker aktivt efter sätt att kringgå det svenska licenssystemet.

Klicken på dessa sökningar, med ett beräknat CPC på 6 dollar och över 34 000 klick i månaden, representerar reella spelare som medvetet väljer bort den reglerade marknaden. Detta stämmer dåligt överens med ATG:s bild av en marknad där kanaliseringen stadigt förbättras.

En möjlig förklaring är metodologisk. ATG:s rapport bygger delvis på webbtrafik-data, men missar potentiellt den växande andelen spelare som aktivt söker sig till olicensierade alternativ via sökmotorer. Om intresset för ”casino utan svensk licens” verkligen speglar faktiskt spelande, kan den verkliga kanaliseringen vara betydligt lägre än vad branschrapporterna föreslår.

ATG:s vd: Arbetet mot olicensierade aktörer börjar ge effekt

Hasse Lord Skarplöth, vd på ATG, välkomnar den positiva utvecklingen men betonar vikten av fortsatta åtgärder.

“Det är glädjande att se en positiv trend. Arbetet mot olicensierade aktörer börjar ge effekt. Jag har länge förordat ett totalt bonusförbud. Ofta möts jag av argumentet att det skulle driva spelare till den olicensierade marknaden där bonusarna flödar. Men lyckas vi strypa det olicensierade spelandet ytterligare tappar den protesten i kraft.”

Den svarta marknaden: Tiofaldig ökning sedan 2019

Det kanske mest oroväckande i rapporten är hur besökstrafiken från Sverige till olicensierade spelbolag har exploderat. Enligt ATG:s data har trafiken tiofaldigats sedan spelmarknaden omreglerades 2019.

Rapporten avslöjar också hur tätt sammankopplad den olicensierade marknaden är med den licensierade. Av de 20 olicensierade sajterna med störst besökstrafik under kvartalet använde 16 stycken samma plattformsleverantörer som de licensierade spelbolagen. Än mer anmärkningsvärt: åtta av dessa sajter erbjuder svenska spelare möjlighet att göra direkt­insättningar och uttag via svenskt bankkonto med BankID.

Skärpt lagstiftning på väg – tidigast 2027

Regeringens utredning, som presenterades i september 2025, föreslår bland annat att det ska bli uttryckligen olagligt att tillhandahålla spel utan svensk licens. Idag bygger lagen på ett så kallat ”riktningskriterium”, vilket innebär att myndigheter måste bevisa att ett spelbolag aktivt riktar sin verksamhet mot Sverige – ett krångligt och resurskrävande krav som gör det svårt att fälla olicensierade aktörer i domstol.

Det nya förslaget handlar om att istället införa ett ”deltagandekriterium” – där det räcker med att svenska spelare faktiskt kan delta i spel hos ett olicensierat bolag för att det ska anses olagligt. Om processen går enligt plan kan de nya reglerna träda i kraft tidigast 2027.

Vad betyder det för svenska spelare?

För den som spelar på nätet innebär utvecklingen både hopp och osäkerhet. Den ökade kanaliseringen tyder på att fler väljer tryggheten hos licensierade bolag, där omsorgsplikten kräver att operatorer aktivt skyddar spelare från överdrivet spelande.

Samtidigt lockar olicensierade sajter fortfarande med generosa bonusar, högre insatsgränser och avsaknad av de begränsningar som präglar den reglerade marknaden. För spelare som av­stängt sig via Spelpaus innebär dessa bolag en farlig bakdörr – något som dokumenterades ingående i Sveriges Radios uppmärksammade dokumentserie ”Kasino­läckan”.

ATG ser nu en möjlighet att kombinera förbättrad kanalisering med skärpt lagstiftning och tydligare restriktioner för att skapa en långsiktigt hållbar spelmarknad. Frågan är om politikerna tar tillvara på det momentum som nu finns – och om den rapporterade förbättringen verkligen speglar vad som händer på marken.