Häktning
För att polisen ska kunna gripa ⇒ Ska det finnas skäl för åklagaren att anhålla ⇒ För att anhålla måste det finnas skäl för domaren att häkta ⇒ För att häkta ska det finnas skäl för en fällande dom.
Huvudregeln
För att en person ska kunna häktas krävs det att personen på sannolika är skälmisstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivit fängelse på ett år eller mer och att det med hänsyn till brottet, den misstänktes personliga förhållanden eller någon annan omständighet finns en risk att den misstänkte, om den inte häktas:
1. Avviker eller på annat sätt försöker undvika lagföring eller straff. Inom juridiken kallas detta för flyktfara. Exempelvis skulle det kunna vara att du flyttar från din bostadsort eller på något annat sätt gör så att det är svårt för den lokala polisen att kunna ta dig till ex. förhör.
2. Förstör eller gömmer bevis eller på annat sätt försvårar förundersökningen. Inom juridiken kallas detta för kollusionsfara. Exempelvis skulle det kunna vara att slänga stöldgods. Däremot är det viktigt att veta att det finns ett krav på polisen att det ska finnas en risk att den misstänkte skulle förstöra bevis. Polisen får med andra ord inte häkta dig för att det skulle vara enklare för dem att samla bevismaterial. Samma sak gäller om bevismaterialet redan har säkrats t.ex. genom beslag eller kriminalteknisk undersökningen, då faller denna grund bort för då finns det ingen kollusionsfara.
3. Fortsätter din brottsliga verksamhet. Inom juridiken kallas detta för recidivfara. Men precis som under punkt 2 behöver det finnas en verklig risk att du kommer att göra det. Här ska polisen särskilt beakta risken för återfall i brott som hotar liv och hälsa, egendom, eller kränkning av någons personliga integritet. Återfallsrisken ska avse brott som är av samma typ eller liknande som det personen sitter häktad för. Är personen till exempel misstänkt för ett narkotikabrott kan den bli häktad för risken för fortsatt brottsliga verksamhet om det även handlar om en annan typ av narkotika. Det är bara tiden fram tills dess att den misstänkte ska dömas för brottet som får tas med när domstolen funderar över återfallsrisken, att den misstänkte någon gång långt senare kan komma att återfalla i brott är alltså inte relevant.
⇒ Dessa bestämmelser (alla tre häktningsgrunderna alltså) är alternativa till varandra men kan också, vilket ofta händer, läggas ihop.
När domstolen beslutat att häkta någon kan den hållas frihetsberövad i två veckor, efter två veckor måste det hållas en ny häktesförhandling där den misstänkte kan häktas i två veckor till. Så kan det sedan hålla på hur länge som helst, det finns nämligen ingen gräns för hur länge någon kan vara häktad så länge det hålls en ny häktesförhandling var 14:e dag.
Obligatoriska regeln
Vid mycket allvarliga brott gäller obligatorisk häktning. Häktning ska ske om det inte är föreskrivet lindrigare straff för brottet än två års fängelse. Undantag görs bara om den häktade kan visa att det är uppenbart att ingen av de särskilda häktningsgrunderna föreligger, då får häktning inte ske. Anledningen till den obligatoriska regeln är att man förutsätter att det finns flyktfara eller kollusionsfara vid grövre brott.
Generalregeln
Generalregeln är ett ”undantag” till att brottet ska vara allvarligt, alltså ha ett års fängelse i straffskalan. Undantaget innebär att det går att häkta misstänkta vid brott som bara ger böter. Även enligt general regeln måste personen som ska häktas vara på sannolika skäl misstänkt. Kraven för att polisen ska få använda sig av generalregeln är att:
· Den misstänkte är okänd och vägrar uppge namn och hemvist eller att personens uppgift om detta kan antas vara osann, eller
· Att den misstänkte saknar hemvist i riket och det finns en risk att han genom att lämna landet undandrar sig lagföring och straff.
Syftet med detta är att man vill tvinga fram identifiering.
Utredningshäktning
Domstolen kan även häkta någon som inte är på sannolika skäl misstänkt. Om det är av synnerlig vikt för utredningen av brottet kan även den som bara är skäligen misstänkt häktas i väntan på att brottet utreds mer. Detta får dock bara göras om de andra förutsättningarna för häktning är uppfyllda. Ett beslut om utredningshäktning ska omprövas inom en vecka.
Beslutsfattare häktning
Beslut om häktning fattas av domstolen. I beslutet ska det framgå vilket brott personen är misstänkt för samt vilka grunder beslutet har. Domstolen kan också besluta om restriktioner, inskränkningar i den häktades kontakter med omvärlden – detta sker på begäran av åklagaren.
Läs mer om frihetsberövande:
Gripande »
Häktning »
Störande av den allmänna ordningen »
Avvisa, avlägsna, omhänderta »
Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) »
<< TILLBAKA TILL DINA RÄTTIGHETER