Allmänna principer

Vad har polisen egentligen för riktlinjer att hålla sig till? Vad får de göra – och vad säger lagen?

En av grunderna för den svenska demokratin är att människor ska vara skyddade mot att ”det allmänna” (alltså staten, kommunerna eller någon av deras anställda) begränsar deras mänskliga rättigheter. I Sverige är det skyddet inskrivet i en av de fyra grundlagarna: Regeringsformen.

Samtidigt har staten ett behov av att upprätthålla den lag och ordning som krävs för att den ska fortsätta existera. Detta innebär bland annat att staten måste upprätthålla sitt våldsmonopol, sättet att göra detta kan exempelvis vara att straffa dem som begår (olagliga) våldsamma handlingar. För att systemet ska fungera har man alltså blivit tvungen att göra undantag till de grundlagsskyddade friheterna och rättigheterna

Lagarna som reglerar polisens arbete bygger på förhållandet mellan de här två intressena: det allmännas intresse av lag och ordning, och människors fri- och rättigheter. Detta gör att polisrätten är fylld av olika avvägningar och bedömningar vilket leder till att det är väldigt svårt att ge generella svar på många frågor. Istället måste man nästan känna till alla omständigheter i ett specifikt fall för att kunna göra en bedömning. Därför är det viktigt att informationen på denna hemsida inte ses som en instruktionsmanual. Istället är tanken att du ska använda informationen för att du enklare ska kunna fatta bra beslut. Det är alltså upp till dig att i varje fall bestämma vad du vill göra med informationen du hittar på snutkoll.se.

Tänk på att i alla situationer som du har med polisen att göra, ska du sätta din säkerhet först. Även om du har rätt betyder det inte att du får rätt i slutändan.

Eftersom polisrätten handlar så mycket om avvägningsfrågor finns det några allmänna principer som polisen alltid ska förhålla sig till i sitt arbete, och som är väldigt viktiga att känna till när du läser igenom informationen på denna sida:

Allt polisens arbete regleras av fem grundläggande principer. Dessa återfinns i regeringsformen och polislagen. Vid användningen av våld eller tvång är det alltså dessa principer polisen utgår ifrån.

Legalitetsprincipen – Polisen ska ha laglig grund för sitt handlande. Detta betyder att polisen måste följa lagen. Alltså får polisen inte använda våld eller tvång om det inte finns stöd för detta i en lag.

Likhetsprincipen – Polisen måste respektera allas likhet inför lagen när de arbetar. Detta betyder alltså att de måste behandla alla lika, oavsett t.ex. kön, nationalitet, sexuell läggning eller religion. Det finns en del undantag till likhetsprincipen i andra lagar men generellt måste polisen följa likhetsprincipen i allt sitt arbete.

Objektivitetsprincipen – Polisen ska vara saklig och opartisk i sitt arbete. Polisen får alltså inte handla efter egna åsikter eller agera utifrån omständigheter som inte är relevanta.

Behovsprincipen – Polisens handlande måste vara både nödvändigt och verkningsfullt med tanke på resultatet som ska uppnås. När det kommer till frågan om ingripandet faktiskt är nödvändigt ska polisen välja den minst ingripande metoden för att uppnå resultatet. Man skulle kunna säga att polisen måste vara försiktig med att använda våld och när de använder våld.

Proportionalitetsprincipen – Polisen ska använda så lite våld som möjligt för att uppnå resultatet. Proportionalitetsprincipen är nära kopplad till behovsprincipen och innebär att användandet av våld måste stå i proportion till det resultat polisen vill uppnå. Detta innebär också att det tvångsmedlet som anses minst ingripande ska användas vid ett ingripande.

Skyndsamhetsprincipen – Polisen ska bedriva sitt arbete så effektivt som möjligt för att så snabbt som möjligt ta beslut. Skyndsamhetsprincipen innebär alltså med andra ord att förundersökningen ska bedrivas så snabbt som möjligt för att beslut ska kunna tas, detta ökar både rättssäkerheten och effektiviteten.

Läs vidare!

Vad får polisen egentligen göra vid en kroppsvisitation? »