”med rättigheter kommer skyldigheter”

”med rättigheter kommer skyldigheter”

När vi pratar om de mänskliga rättigheterna pratar vi oftast om FNs förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. För att göra en lång historia kort kan man säga att dessa har upprättats med syftet att styra staters agerande. Efter allt hemskt som skedde under andra världskriget kom många länder överens om att något måste göras för att förhindra att de mänskliga rättigheterna kränks. Man skrev en förklaring om de mänskliga rättigheterna och friheterna.

Det existerar ingenting som heter FNs förklaring om de allmänna mänskliga skyldigheterna.  Trots detta så hör man rätt ofta uttalandet:

”med rättigheter kommer skyldigheter”

Vi på snutkoll.se undrar om det verkligen måste vara så. Vad betyder egentligen rättigheter och skyldigheter i en juridisk mening? Måste vi prata om rättigheter och skyldigheter i samma andetag? Vi tycker att det är dags att reda ut begreppen.

För det första, det finns ingen juridisk skyldighet att känna till lagen, den som påstår något annat förväxlar med största sannolikhet lagen med sin egen moral. Däremot kan du inte ursäkta ett brott med att du inte visste att det var olagligt. Självklart är det därför bra för dig att läsa på om vad som är brottsligt och inte. Att du kan ta tillvara på dina egna intressen är dock inte detsamma som att du är skyldig att göra det.

Om en person gör någonting som är straffbelagt kan den alltså inte försvara sig med att den inte visste att det var ett brott. Alla personer i Sverige förväntas känna till den svenska lagen. Att någon skulle sitta på en absolut kunskap om lagens innehåll är dock en illusion, inte ens alla jurister känner till alla svenska lagar.

När vi diskuterar lagen är det oerhört viktigt att hålla tungan rätt i mun: Det finns ingen skyldighet att i varje given stund känna till vilka lagar som gäller i Sverige. Däremot är det så att om man inte känner till lagen och därför ovetandes bryter mot den är det, i de flesta fall, ingen ursäkt.

För det andra, det finns ingen generell serviceskyldighet gentemot polisen eller någon annan myndighet, istället har myndigheterna en serviceskyldighet gentemot oss. Du är alltså inte skyldig att allmänt underlätta polisens arbete. Däremot finns det situationer där polisen har befogenhet att ingripa mot personer som inte gör som polisen säger, detta kan vara att man anses störa den allmänna ordningen, eller att man har begått ett brott. Du kan till exempel under vissa förutsättningar vara skyldig att på uppmaning av en polisman följa med till förhör. Dessa skyldigheter, kan dock inte uppställas som att de speglar våra rättigheter. De är istället att betrakta som undantag till, och inskränkningar av, den normala utgångspunkten, nämligen att de mänskliga rättigheterna är skyddade mot kränkningar.

Såklart har medborgare en massa skyldigheter, juridiska eller moraliska. Ett bra exempel är att alla är skyldiga att lämna in en inkomstdeklaration varje år. Men: när det handlar om våra grundlagsskyddade mänskliga rättigheter finns det ingen skyldighet för oss som medborgare att frivilligt göra avkall på dessa för att underlätta och effektivisera polisens arbete.

Vi menar att det är problematiskt att prata om människors skyldigheter och rättigheter i samma andetag. En sådan diskussion förutsätter nämligen att det inte råder någon maktobalans mellan stat och människa, den blir endast destruktiv; eftersom den bygger på felaktiga premisser.

På grund av att denna maktobalans existerar, är det mycket viktigare att prata om folks rättigheter än om folks skyldigheter. Vi människor har helt enkelt inte lika mycket makt som staten och därför inte samma möjligheter att skydda våra intressen. Därför krävs att vi hjälper varandra, och tillsammans skapar förutsättningar för trygghet på våra villkor.

Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara svårt för polisen och andra myndigheter att inskränka våra rättigheter. Det är vad rättssäkerhet handlar om.

Blev dina rättigheter kränkta den 12/11?

Blev dina rättigheter kränkta den 12/11?

Vad handlar det om?

Det finns en grundlagsskyddad rätt att anordna en demonstration. Det är en av våra starkaste rättigheter. Detta betyder att det också finns en rätt att anordna en motdemonstration. I praktiken innebär detta att det finns en skyldighet för staten, genom polisen, att vidta åtgärder som gör att en motdemonstration kan genomföras. Dock finns det ingen rätt för en motdemonstration att hindra en annan demonstration från att genomföras. Om detta sker, och det uppstår bråk mellan de två demonstrationerna, kan alltså polisen ingripa. Det handlar alltså om en intresseavvägning: Å ena sidan din rättighet att demonstrera – å andra sidan polisens intresse av att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Viktigt att komma ihåg är att de allmänna principerna för polisen gäller. Detta betyder bland annat att polisen inte får ingripa mer än vad som är nödvändigt i en viss situation. Det följer av proportionalitetsprincipen. Eftersom det handlar om intresseavvägningar och gråzoner är det alltid vettigt att JO-anmäla en händelse om man tycker det har gått fel till.

Den 12/11 hölls en stor motdemonstration mot att nazister marscherade på Stockholms gator. I efterhand har vi förstått att polisen sannolikt brukade för mycket våld och tvång mot motdemonstranterna än vad som var proportionerligt. Så vad kan du göra nu? JO-ANMÄLA!

Du kan antingen göra detta själv, läs om hur du gör här.

Eller kan du skicka in din berättelse till oss på anmalan@snutkoll.se

Vi vill veta:

  • Vilken enskild polis du vill anmäla (om du vet det, nr på hjälm eller liknande)
  • När händelsen inträffade – tid och plats, så specifikt det går
  • En beskrivning av händelsen:

Om du blev avlägsnad med buss – hur lång tid pågick detta (gärna klockslag), var blev du upplockad, var blev du avlämnad, fick du handfängsel?

Om du blev instängd på Drottninggatan (eller någon annanstans) – hur lång tid var du där (gärna klockslag), sa polisen att du inte fick gå därifrån?

Om du blev gripen för ett brott – hur gick det till, vad gjorde polisen?

Om polisen agerade mot dig på något annat sätt – sa polisen något olämpligt, vilken typ av våld eller tvång användes, ställde du frågor om vad som hände som du inte fick svar på, ville du lämna en viss plats utan att få det, red polishästar in i dig?

Ta med allt som du tycker verkar tvivelaktigt – det kan finnas mer än de exempel vi ger här!

  • Det agerande som du anser var fel och en förklaring till varför det var fel. T.ex.:

Du blev avlägsnad för långt bort

Du blev omhändertagen utan grund

Du hölls för länge innan polisen släppte dig

Polisen använde för mycket våld eller tvång eller sa saker som var hotfulla.

  • Ditt namn, adress och telefonnummer

 

Tänk på att INTE maila information till oss som kan vara dåligt för dig eller någon annan som deltog i motdemonstrationen! Vi vill endast veta vad polisen gjorde!

Vi vill INTE veta:

Vad du gjorde som föranledde att polisen ingrep mot en viss individ.

Vad andra människor på motdemonstrationen gjort som varit brottsligt eller ordningsstörande.

Vi vill heller inte att du skickar filmer eller bilder på händelseförloppet. (Men spara dom tills senare!)

MAILA DIN BERÄTTELSE TILL OSS PÅ anmalan@snutkoll.se

 

Rättigheterna uppdaterade – Frihetsberövande

Rättigheterna uppdaterade – Frihetsberövande

 

Det första många tänker på när de tänker på polisens befogenhet att utöva våld är polisens rätt att frihetsberöva någon. Men hur mycket får polisen egentligen inskränka din rörelsefrihet? När behövs det ett beslut av åklagare eller domare? Och framför allt; hur länge får du hållas frihetsberövad utan att du får möjlighet att försvara dig i en rättgång?

Svaret på alla de här frågorna, och många fler, får du i vår nya sektion om just: Frihetsberövande 

Varför behövs Snutkoll.se?

Varför behövs Snutkoll.se?

Vi anser att samhällets alla delar bör präglas av demokrati. Inte bara när det kommer till hur lagarna stiftas utan i hela den offentliga förvaltningen.

Eftersom polismyndigheten ytterst är den myndighet som ansvarar för den allmänna ordningen och säkerheten i samhället är diskussionen om den extra viktig. Det är av högsta vikt att vi som samhällsinvånare har inflytande över vår gemensamma säkerhet. Detta är en grundförutsättning för att demokratin ska fungera.

Snutkoll.se vill bidra till en diskussion om vad myndighetens roll i skapandet av säkerhet innebär, hur ett demokratiskt säkerhetsarbete ser ut och hur brister i inflytandet över den gemensamma säkerheten bäst kan repareras. Sådana reparationer vill vi dessutom aktivt bidra till, genom att verka för ökat inflytande över tillsynen av polisen.

Ett första steg för att utöva detta inflytande, är att känna till sina rättigheter. Detta är om inte annat ett av de säkraste sätten att förebygga eventuella övertramp från myndighetens sida, och på så sätt förekomma behovet av retroaktiv reparation. Säkerhets- och demokratifrågan är på sätt och vis oskiljaktiga; ett samhälle där invånarna känner till sina rättigheter bidrar till mer demokratiskt inflytande och på så sätt även till säkerheten.

Snutkoll.se är början till en bredare diskussion och kunskap om polisens arbete i förhållande till våra rättigheter. På sikt bidrar detta till ökat inflytande och ett mer demokratiskt samhälle.

Demonstrationsfrihet

Demonstrationsfrihet

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats.

 

Att demonstrera för det du tror på – detta är en mänsklig rättighet inskriven i vår grundlag. Du har rätt att gå ut på gatan och protestera mot någonting du tycker är fel. Du får säga emot, kritisera, till och med förkasta allt det du tycker är fel i vårt samhälle. Till en viss gräns. Men var går den gränsen? När blir din protest någonting som inte längre är tillåtet? Och vem bestämmer i så fall det?

Tyvärr finns det inte några riktigt säkra svar på de frågorna. Gråzonerna är många, lika så de avvägningar som ska göras och de argument som kan väga för det ena eller andra. Hur högt får du skrika för att protestera mot någonting som är rasistiskt? Får du ens skrika? Får du stå med ryggen mot och tyst bara visa ditt avståndstagande? Vi vet inte riktigt. Men vissa saker vet vi faktiskt: Vi vet vilka typer av ingripande polisen får göra om de tycker att du stör den allmänna ordningen. Vi vet hur de ser ut och när de brukar användas. Vi vet var vissa gränser går för vad polisen får och inte får göra mot dig när du deltar i en demonstration. Vi vet också att en förutsättning för att du ska kunna ta tillvara på dina rättigheter i sådana situationer är att DU känner till dem. Dina rättigheter ska inte vara någon hemlighet.

Det ska inte vara svårt att få reda på vad som faktiskt gäller i olika situationer. Det ska inte krävas att man är jurist eller polis för att man ska känna till vilka mänskliga rättigheter alla ska vara garanterade. Om du känner att du vill få bättre koll eller bara vill fördjupa dig – läs våra texter om avvisning, avlägsnande och omhändertagande. Vad får polisen göra när du demonstrerar, när får de ingripa, var går gränserna? Om du känner till det här är det inte lika stor risk att din okunskap används emot dig. Och dessutom kan du lära dig allt om hur du anmäler i efterhand om du blivit utsatt för någonting som inte är tillåtet – håll koll på dina rättigheter! Skaffa Snutkoll!