DNA-register

Polismyndigheten är ansvarig för mängder av olika register. Allt från belastningsregister, misstankeregister och pennigtvättsregister. Vad innebär då ett DNA-register och vad är det som gäller?

Reglerna om de register polisen är ansvarig över finns i polisdatalagen. Där står det om hur och när polisen får registrera någon och för vilka syften. Bland annat finns där bestämmelserna om så kallade DNA-register.

Det är bara polismyndigheten som får föra DNA-register men de får även ge direktåtkomst till Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen. Alla dessa myndigheter har alltså mer eller mindre tillgång till registret för att utföra sina uppgifter.

Enligt polisdatalagen har polisen befogenhet att samla så kallade DNA-profiler – det vill säga genetiska fingeravtryck – i tre separata register. Insamlandet måste vara i samband med polisens brottsbekämpande verksamhet, det betyder alltså att dessa register bara får upprättas när polisen utreder brott.

Polisen får alltså samla in DNA:

·    I form av bevisning som de hittat på en brottsplats, eller

·    Som de tagit från en misstänkt gärningsperson, eller

·    För att underlätta identifiering av döda personer.

Polisen får inte samla in DNA:

·    för att fullgöra någon av sina andra arbetsuppgifter – t.ex. upprätthållande av den allmänna ordningen enligt PL 13 §, eller

·    för att fullfölja sin serviceskyldighet enligt förvaltningslagen, eller

·    i något annat syfte som inte är kopplat direkt till en brottsutredning.

Register

Polisen för tre stycken DNA-register: DNA-registret, utredningsregistret och spårregistret.

DNA-registret innehåller DNA-profiler som tagits vid en kroppsbesiktning och som tillhör någon som har dömts till ett annat straff än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. Registret får bara innehålla information om identiteten på den personen som är kopplad till profilen, och inga uppgifter om dennes personliga egenskaper.

Utredningsregistret innehåller DNA-profiler som tagits vid en kroppsbesiktning och som avser personer som är skäligen misstänkta för brott som man kan få fängelse för.

Spårregistret innehåller DNA-profiler som har tagits fram under utredning av brott – och som inte kan kopplas till en identifierbar person, exempelvis spår från brottsplatser. Spårregistret får också innehålla upplysningar som visar i vilket ärende profilen har tagits fram och brottskod. Uppgifterna i spårregistret får inte jämföras med andra DNA-profiler utom i vissa specifika fall.

Gallring

Alla register som upprättas enligt polisdatalagen ska gallras, alltså rensas, på onödiga uppgifter med jämna mellanrum. Angående register över DNA-profiler gäller följande:

·    DNA-registret: uppgifterna ska gallras senast när de gallras ur belastningsregistret.

·    Utredningsregistret: uppgifterna ska gallras senast när de får föras in i DNA-registret eller när förundersökning eller åtal läggs ned, samt om åtal ogillas. Uppgifterna ska också gallras om den registrerade personen döms, men påföljden bestäms till enbart böter eller när den har godkänt ett strafföreläggande där straffet bara är böter.

·    Spårregistret: uppgifterna ska gallras senast trettio år efter registreringen. Uppgifter som rör vissa väldigt allvarliga brott (exempelvis mord, dråp, terroristbrott eller brott mot mänskligheten) gallras först sjuttio år efter registreringen, det gäller även försök till dessa brott.

 

<< TILLBAKA TILL DINA RÄTTIGHETER