Polisen får inte hindra dig från att filma, färsk JO-kritik bekräftar behovet av Undervakning!

Polisen får inte hindra dig från att filma, färsk JO-kritik bekräftar behovet av Undervakning!

Vi på snutkoll.se framhåller ofta vikten av att filma polisen när en som privatperson blir vittne till övergrepp eller maktmissbruk.

Av denna anledning har vi även startat Projekt Lillasyster som syftar till att lära ut hur en går tillväga när en filmar polisen.

När vi är ute och föreläser har vi dock upptäckt att de flesta inte vet att det inte finns något förbud mot att filma poliser på allmän plats.

Ofta är dessutom anledning till detta att man har försökt att filma polisen och då blivit tillsagd att sluta eller rent av fysiskt stoppad. Det synes som att strategin att en eller ett par polistjänstemän positionerar sig emellan ingripandet och den som filmar detta är satt i system av poliskåren.

Därför välkomnar vi den kritik som JO igår lämnade över polisens bemötande av en person som filmade ett ingripande.

Beslutet berörde bland annat att en person filmade när en annan person blev bortförd av en uniformerad polis och att två civilklädda poliser ställde sig i vägen för honom när han filmade. Den ena polisen höll upp en mobiltelefon som om hon filmade den person som filmade ingripandet.

JO konstaterar följande:

(I beslutet är den filmande personen anonymiserad och benämns i citatet endast som AA)
”Det finns inte något generellt förbud mot att fotografera någon utan samtycke (se NJA 2017 s. 393). Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att den som upplever att polisen t.ex. använder våld på ett felaktigt sätt har en möjlighet att dokumentera detta. Att enskilda kan filma polisens ingripanden innebär också att allmänheten får en möjlighet till insyn i polisens arbete. Samtidigt måste en polis självklart få vidta åtgärder om någon som filmar agerar på ett sätt som hindrar polisens arbete. Normalt finns det ett visst utrymme för olika bedömningar av om ett visst agerande hindrar polisens arbete.

Endast den omständigheten att den som filmar beter sig provokativt eller har en negativ attityd är dock inte skäl för att hindra honom eller henne från att filma. Att en polis känner obehag inför att filmas i sin tjänsteutövning är inte heller ett sådant skäl. För att polisen ska få hindra någon från att filma måste det enligt min mening krävas att han eller hon på något konkret sätt hindrar polisens arbete

En i de flesta fall lämplig första åtgärd från polisen när någon hindrar polisens arbete genom att filma är att i korthet förklara hur han eller hon hindrar polisens arbete och att be honom eller henne att sluta agera på det sättet. Den som filmar ges därigenom en möjlighet att överväga om han eller hon kan filma på ett sätt som inte hindrar polisens arbete, t.ex. genom att inte vara alltför närgången. Först om personen trots detta fortsätter att hindra polisens arbete finns det skäl att överväga mer ingripande åtgärder.

Polismyndigheten har anfört att de två poliserna inte hindrade AA från att filma, men distraherade honom eftersom han riskerade att störa polisens arbete. Av filmen från händelsen framgår dock tydligt att poliserna under en kort stund aktivt försvårade för AA att på avstånd filma ingripandet mot den person som förts åt sidan av en annan polis. Om syftet var att förhindra att AA skulle störa ingripandet genom att gå fram till platsen där det genomfördes hade enligt min mening en lämplig åtgärd – i stället för att försvåra för honom att filma – varit att säga till honom att inte gå närmare.
När det gäller det sätt poliserna försvårade för AA att filma på vill jag börja med att framhålla att det är en självklarhet att en polis i sitt arbete ska uppträda professionellt och korrekt. Det framgår bl.a. av 10 § polisförordningen som anger att anställda inom polisen i arbetet ska uppträda på ett sätt som inger förtroende.
Utredningen ger inte stöd för att den polis som höll upp en mobiltelefon faktiskt filmade AA. Jag utgår därför i min bedömning från att hon inte filmade. Jag vill dock erinra om att JO tidigare uttalat att polisen inte utan uttryckligt stöd i lag får fotografera en enskild med tvång eller annars mot deras vilja eller fotografera en enskild person som ett led i ett tvångsingripande (se t.ex. JO 2013/14 s. 160, dnr 3445-2011 och 3446-2011, och JO 2015/16 s. 122, dnr 1422-2014).
Att ställa sig i vägen för någon som filmar ett polisingripande och ge sken av att själv filma med en mobiltelefon på det sätt som poliserna gör i AA:s film är inte professionellt. Det är inte heller ett beteende som inger förtroende. Poliserna har förklarat sitt agerande med att de tyckte att AA betedde sig barnsligt och att de speglade hans beteende. Att någon beter sig provokativt eller respektlöst mot en polis innebär dock inte att en polis kan agera på samma sätt. En tjänsteman ska självfallet bete sig korrekt även om en enskild är arg, upprörd eller på något annat sätt upplevs som besvärlig (se JO 2016/17 s. 139, dnr 678-2015). Jag har tidigare påtalat vikten av att en polis aldrig får låta sig påverkas av att han eller hon känner irritation eller ilska över en persons uppträdande i samband med ett ingripande (se JO 2017/18 s. 231, dnr 7422-2015).

Det sätt som poliserna agerade på lever inte upp till de krav som ställs på en polis. Det inträffade visar att det finns anledning för Polismyndigheten att arbeta med frågor om bemötande av personer som ifrågasätter polisens arbete.”

Med andra ord: fortsätt att filma polisen, de får inte stoppa dig så länge du inte stör deras arbete.

Det blir inte tydligare än så här.

Vi vet dock att trots detta är det snarare regel än undantag att polisen förhindrar vittnen att filma dem.

Därför samarbetar vi på snutkoll.se med professionella journalister och filmare i Projekt Lillasyster, där vi lär ut hur du ska göra för att effektivt övervaka den som övervakar dig!

Vill du att vi kommer till din ort och håller en workshop i Undervakning?

Kontakta oss på info@snutkoll.se