”med rättigheter kommer skyldigheter”

”med rättigheter kommer skyldigheter”

När vi pratar om de mänskliga rättigheterna pratar vi oftast om FNs förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. För att göra en lång historia kort kan man säga att dessa har upprättats med syftet att styra staters agerande. Efter allt hemskt som skedde under andra världskriget kom många länder överens om att något måste göras för att förhindra att de mänskliga rättigheterna kränks. Man skrev en förklaring om de mänskliga rättigheterna och friheterna.

Det existerar ingenting som heter FNs förklaring om de allmänna mänskliga skyldigheterna.  Trots detta så hör man rätt ofta uttalandet:

”med rättigheter kommer skyldigheter”

Vi på snutkoll.se undrar om det verkligen måste vara så. Vad betyder egentligen rättigheter och skyldigheter i en juridisk mening? Måste vi prata om rättigheter och skyldigheter i samma andetag? Vi tycker att det är dags att reda ut begreppen.

För det första, det finns ingen juridisk skyldighet att känna till lagen, den som påstår något annat förväxlar med största sannolikhet lagen med sin egen moral. Däremot kan du inte ursäkta ett brott med att du inte visste att det var olagligt. Självklart är det därför bra för dig att läsa på om vad som är brottsligt och inte. Att du kan ta tillvara på dina egna intressen är dock inte detsamma som att du är skyldig att göra det.

Om en person gör någonting som är straffbelagt kan den alltså inte försvara sig med att den inte visste att det var ett brott. Alla personer i Sverige förväntas känna till den svenska lagen. Att någon skulle sitta på en absolut kunskap om lagens innehåll är dock en illusion, inte ens alla jurister känner till alla svenska lagar.

När vi diskuterar lagen är det oerhört viktigt att hålla tungan rätt i mun: Det finns ingen skyldighet att i varje given stund känna till vilka lagar som gäller i Sverige. Däremot är det så att om man inte känner till lagen och därför ovetandes bryter mot den är det, i de flesta fall, ingen ursäkt.

För det andra, det finns ingen generell serviceskyldighet gentemot polisen eller någon annan myndighet, istället har myndigheterna en serviceskyldighet gentemot oss. Du är alltså inte skyldig att allmänt underlätta polisens arbete. Däremot finns det situationer där polisen har befogenhet att ingripa mot personer som inte gör som polisen säger, detta kan vara att man anses störa den allmänna ordningen, eller att man har begått ett brott. Du kan till exempel under vissa förutsättningar vara skyldig att på uppmaning av en polisman följa med till förhör. Dessa skyldigheter, kan dock inte uppställas som att de speglar våra rättigheter. De är istället att betrakta som undantag till, och inskränkningar av, den normala utgångspunkten, nämligen att de mänskliga rättigheterna är skyddade mot kränkningar.

Såklart har medborgare en massa skyldigheter, juridiska eller moraliska. Ett bra exempel är att alla är skyldiga att lämna in en inkomstdeklaration varje år. Men: när det handlar om våra grundlagsskyddade mänskliga rättigheter finns det ingen skyldighet för oss som medborgare att frivilligt göra avkall på dessa för att underlätta och effektivisera polisens arbete.

Vi menar att det är problematiskt att prata om människors skyldigheter och rättigheter i samma andetag. En sådan diskussion förutsätter nämligen att det inte råder någon maktobalans mellan stat och människa, den blir endast destruktiv; eftersom den bygger på felaktiga premisser.

På grund av att denna maktobalans existerar, är det mycket viktigare att prata om folks rättigheter än om folks skyldigheter. Vi människor har helt enkelt inte lika mycket makt som staten och därför inte samma möjligheter att skydda våra intressen. Därför krävs att vi hjälper varandra, och tillsammans skapar förutsättningar för trygghet på våra villkor.

Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara svårt för polisen och andra myndigheter att inskränka våra rättigheter. Det är vad rättssäkerhet handlar om.

Blev dina rättigheter kränkta den 12/11?

Blev dina rättigheter kränkta den 12/11?

Vad handlar det om?

Det finns en grundlagsskyddad rätt att anordna en demonstration. Det är en av våra starkaste rättigheter. Detta betyder att det också finns en rätt att anordna en motdemonstration. I praktiken innebär detta att det finns en skyldighet för staten, genom polisen, att vidta åtgärder som gör att en motdemonstration kan genomföras. Dock finns det ingen rätt för en motdemonstration att hindra en annan demonstration från att genomföras. Om detta sker, och det uppstår bråk mellan de två demonstrationerna, kan alltså polisen ingripa. Det handlar alltså om en intresseavvägning: Å ena sidan din rättighet att demonstrera – å andra sidan polisens intresse av att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Viktigt att komma ihåg är att de allmänna principerna för polisen gäller. Detta betyder bland annat att polisen inte får ingripa mer än vad som är nödvändigt i en viss situation. Det följer av proportionalitetsprincipen. Eftersom det handlar om intresseavvägningar och gråzoner är det alltid vettigt att JO-anmäla en händelse om man tycker det har gått fel till.

Den 12/11 hölls en stor motdemonstration mot att nazister marscherade på Stockholms gator. I efterhand har vi förstått att polisen sannolikt brukade för mycket våld och tvång mot motdemonstranterna än vad som var proportionerligt. Så vad kan du göra nu? JO-ANMÄLA!

Du kan antingen göra detta själv, läs om hur du gör här.

Eller kan du skicka in din berättelse till oss på anmalan@snutkoll.se

Vi vill veta:

  • Vilken enskild polis du vill anmäla (om du vet det, nr på hjälm eller liknande)
  • När händelsen inträffade – tid och plats, så specifikt det går
  • En beskrivning av händelsen:

Om du blev avlägsnad med buss – hur lång tid pågick detta (gärna klockslag), var blev du upplockad, var blev du avlämnad, fick du handfängsel?

Om du blev instängd på Drottninggatan (eller någon annanstans) – hur lång tid var du där (gärna klockslag), sa polisen att du inte fick gå därifrån?

Om du blev gripen för ett brott – hur gick det till, vad gjorde polisen?

Om polisen agerade mot dig på något annat sätt – sa polisen något olämpligt, vilken typ av våld eller tvång användes, ställde du frågor om vad som hände som du inte fick svar på, ville du lämna en viss plats utan att få det, red polishästar in i dig?

Ta med allt som du tycker verkar tvivelaktigt – det kan finnas mer än de exempel vi ger här!

  • Det agerande som du anser var fel och en förklaring till varför det var fel. T.ex.:

Du blev avlägsnad för långt bort

Du blev omhändertagen utan grund

Du hölls för länge innan polisen släppte dig

Polisen använde för mycket våld eller tvång eller sa saker som var hotfulla.

  • Ditt namn, adress och telefonnummer

 

Tänk på att INTE maila information till oss som kan vara dåligt för dig eller någon annan som deltog i motdemonstrationen! Vi vill endast veta vad polisen gjorde!

Vi vill INTE veta:

Vad du gjorde som föranledde att polisen ingrep mot en viss individ.

Vad andra människor på motdemonstrationen gjort som varit brottsligt eller ordningsstörande.

Vi vill heller inte att du skickar filmer eller bilder på händelseförloppet. (Men spara dom tills senare!)

MAILA DIN BERÄTTELSE TILL OSS PÅ anmalan@snutkoll.se